Under stormens dån

Flickan dog nästan av spänning, medans hon väntade, väntade på var ljudet skulle ta vägen. Men efter ett tag bestämde sig stegen för att öppna dörren. Flickan hörde hur dörrhandtaget trycktes ner långsamt. Dörren gnisslade till och öppnades också den långsamt. Nu kunde flickan inte låta bli att kika under täcket mot dörren. Den var ännu inte helt öppen, men med tiden stod den vid öppen. Dörren var helt öppen. Helt öppen, men ändå såg hon ingen, hon satte sig upp och drog av täcket för att kunna se bättre. Då blixtrade det till igen och genom fönstret for ljuset och studsade tillbaka mot något blankt och spetsigt.



En del av min berätelse, vad tycker ni? ^^ Den e lite slarvet skriven eftersom jag fick lite bråtom :P

Kraam

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0